IMittLillaHuvud

Tog mig iväg till färingsö och "firade" med Ptr, V och resten. Humöret var som sagt inte på topp. La ner det där med alkohol redan efter en brezzer och en öl, drack vatten resten av kvällen. Funderade redan vid 18 på att åka hemåt igen. Allt kändes bara knas. Mådde halvdåligt, skallebank å molande illamående. Men jag stannade kvar trots allt. Natten var ett helvete. Gick och la mig tidigare än alla andra. Kl halv ett redan. Så fort jag var på väg å somna blev jag störd. Var det inte R som kom in med följe för att hämta mer öl eller vad dom nu gjorde så var det någon annan. Delade säng med Ptr, han kröp ner kl 2 Han sov jag låg vaken. Snarkade som ett as. Jag slog. Han muttrade "Det var då ett jävla liv på dig".. Kom ju från rätt person... Kl halv sex var jag ff vaken. Drog på mig Mp3 lurarna för att höra något annat. Lyckades somna in tillslut. Men när musiken tystnat och 45 min gått var min sömn ett minne blott igen. Väcktes av ett nytt snarkdrag av min sängkamrat. Tittade på kl funderade på vad som var bäst, hitta en ny sovplats, när gick första bästa buss, eller varför inte bara börja "gå" hem. Det var ungefär nu jag förbannade mig själv för att inte ha tagit sista bussen hem. Uttrycket "lagen om gnällrätt" kom upp i mitt huve. "Du har ingen rätt att gnälla förrän du försökt göra nått åt de" ...

"Ptr du ... du som kan sova överallt skulle inte du kunna göra mig en tjänst och gå å lägga dig ute på soffan för nu har jag bokstavligt talat inte sovit en blund"

Han tog sin filt, gick ut å sen sov jag 3h innan herrskapet vaknade till liv och började prata utanför dörren. Dags för frukost ute i solen....