IMittLillaHuvud

Jag lider verkligen av kroniskt dåligt samvete. Det gäller allt känns det som. Hela livssituationen men jag kan inte få bort det. Har en massa drömmar och ambitioner om hur det borde vara men jag orkar helt enkelt inte ta tag i det. Och jag vet att det inte finns några genvägar. Exempel... Vaknar upp runt halv tio i morse. Tittar ut, ser det fina vädret, känner hur "måste ta vara på vädret" känslan kommer över mig, ser mig själv promenera runt sjön.. men istället för att ta tag i det går jag å drar täcket över huvet och sover 2h till.. Jag orkar inte!