IMittLillaHuvud

Snart en vecka sen mannen var ute ur livet. Har faktiskt inte hakat upp mig allt för mkt på det. Inga sömnlösa nätter, överhettade analyshjärnor o annat dravvel jag brukar pyssla med i veckor efteråt. Nä den här gången kändes det ok redan dagen efter. Kände mig bara stolt och stark över att jag lämnade skeppet med flaggan i topp även om humöret inte var på topp. Äntligen snäll med sig sj... för som vi vet har uttrycket "ge tid" aldrig visat sig skapa förändringar till det bättre förut. Be an ego!