Tystnaden bröts å jag skakar!

Efter 120 timmar och 20 minuter vibrerar det i fickan och en röst säger "jag svarar, jag svarar inte, jag svarar, jag svarar inte"
Jag svarar och ja... 15 minuter senare sitter jag fortfarande och skakar som ett asplöv utan att riktigt fatta vad som eg sas i det samtalet.. Var det bra eller dåligt??????

Några saker kommer jag iaf ihåg, jag sa att det kanske inte var så vidare kul att det blev tyst med tanke på det som hände just innan tystnaden trädde i kraft. Inte så bra med tanke på min överhettade hjärna. Å jag frågade om det kommer gå åt helvete, han svarade att han hoppas att det inte gör det och han vill inte gå tillbaka (till det han inte ens lämnat än).. we´ll see...

Låter jag sur i telefonen förresten? Det är iaf inte meningen att göra det, gör jag de? Jag var inte beredd på att de skulle ringa bara, speciellt inte nu...

Han skrattade iaf åt mig som vanligt.. Läste upp några incidenter som hänt här på fronten bara för att försöka få ner pulsen lite.. Men sen började de igen ...skaket... så fort jag nuddade brännpunkten med mina "vad händer" frågor.. kan inte säga att jag blev så berikad av svaren ändå *axelryck och stor suck*

Men jag måste ju få veta annars funderar jag ju ihjäl mig åsså blir jag knäpp (gör jag nog ändå och tyvärr knäpp var jag redan av naturen)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0