Inte ens 5 min..
Idag har jag varit tillgänglig. Inte för att jag suttit å väntat utan har bara tagit det lugnt och analyserade mig sj som just ordet tillgänglig där jag legat hemma på soffan o inte gjort ett skit. Idag efter att ha sett hela sex n the city säsong i ett svep, lagat wok till mig själv, druckit 2 koppar kaffe, 1l cola och bara varit hemma. Å under alla dessa timmar har fan inget hänt. Inga besök, inga telefonsamtal, inte ens ett ynka litet sms. VI hade ett snack i söndags där jag förklarade att man inte behöver sitta ihop 24-7, jag tror killen totalt missuppfattade innebörden av det budskapet. För även om man inte sitter ihop 24-7, även om man inte ens träffas varje dag, inte ens på två dagar så kan man iaf tillåta sig att få känna att man är en viktig varelse i en människas liv. Redan i tisdags visste han om att jag åker i morgonbitti, redan då sa jag att jag paxade honom på torsdag, redan då sa han att han skulle på en middag kl 5. Redan då kunde han göra ett val - träffa mig innan eller efter, men istället ger jag honom nu 168 nya timmar att ägna sig åt sina ego prylar. Jag är såååå sugen å skriva nått spydigt men jag orkar inte. Men jag e bara så förbannat less på mina inre samtal med mig själv. Dessa diskussioner som alltid ska älta såna här saker och äta upp mig innombords. Som får mig att känna mig irriterad, varför inte bara vara obrydd. Varför inte bara vara i det tillstånd man var för några månader sedan då man bara tänkte på sig själv å iiiingen annan. Å mest av allt e jag just nu irriterad på att jag alltid ska träffa den sorten som inte ens kan prioritera fem minuter av sitt liv till mig dagen innan jag ger honom friheten att slippa prioritera mig i minst 168h... Men det är väl så här det ska va, vi tjejer ska alltid ha nått å klaga på..
