IMittLillaHuvud

3 tecken och en bekräftelse. Igår såg jag att gardinerna var nedtagna, i morse vaknade jag av en dammsugare och lite senare ser jag honom öppna grinden så en bil med släp tar sig ut från området. Ska dom verkligen flytta? Kan jag ha så tur? Bekräftelsen kom nu när jag såg en flyttkartong skymta i fönstret när jag gick förbi. Och ekot av någons steg hörs däruppe. Det är sant! Mina grannar tar äntligen sitt pick å pack och drar någon annanstans. Äntligen kanske det blir lugn och ro och jag slipper höra den mumlande värmländska dialekten som klagar på kärringen jämt. Visst det var värre förr, nu har dom varit rätt tysta av sig de senaste året. Men jag är inte överförtjust i dem. Hoppas det kommer några trevligare ersättare... Pliiiis

Jag och S åkte in och tog oss en vända på stan idag för att se om vi kunde hitta någon fin kreation att ha på oss på brölliset. Förstår inte vad det är för mode nuförtiden men svårt var det. Hittade ingenting hittade ingenting och tillslut hittades något. En svart en med vita prickar och ett skärp under bysten. Fick ringa och fråga om lov, och det var ok att ha svart. Funderar dock på om jag kankse skulle korta av den några cm för att passa bättre.

Hittade även en klänning åt S på MQ. Hon var lite småpurken där ett tag när vi inte hittade någonting alls och jag gick med min påse. Men så fann jag en söt en åt henne. Så två glada flickor har numer en idé om vad vi ska ha på oss så får vi se hur det blir sen med facit i hand.

I morse unnade jag mig en lååång sovmorgon. Med tanke på att de är söndag och man ska upp tidigt i morgon får vi se hur mkt jag kommer svära över den brighta idén i efterhand. 12 pallrade jag mig upp, käkade frukost i soffan och funderade på varför ingen hört av sig.. Ingen...? Hmm jag syftar givetvis på min söndagsfikepartner S. S var dock i Täby med mor och tiggde nya grejer för att reducera den trasiga värld vi lever i jag å hon. Alla kläder vi har går sönder på samma gång.

Så vad hände med mig i min ensamhet....

Ja för det första är jag ju så flummig så jag helt totalt glömt bort att jag och A skulle träffas i helgen innan han åker nu på tisdag. Så när han väl hör av sig och påpekar att jag glömt, och jag vägrar erkänna min alzheimers och tycker att vi kan ses ikväll dissar han mig totalt för andra planer. Suck nåja...

Åkte in till stan och fixade present till Z som slutar på tisdag. Hoppas hon inte hackat bloggen nu så hon läser detta hehe. Det jag kan säga är att det ärende jag först tänkte skulle gå på 2 sek gav mig istället (pga att vissa dumma regler om begränsningar i utbudet) en ofrivillig promenad långt upp på en av Sthlms shoppinggator innan jag slutligen fått det jag ville ha med de villkor jag efterfrågat.

Därefter satte jag mig på tuben bort mot Hbergen och den efterlängtade träningen... som jag försökt hitta ursäkter för att skita i även denna dag. Jag tog mig dock dit, gjorde det jag skulle och gusch vad skönt det kändes efteråt.

Väl hemma drog jag på stora kockmössan och tänkte fixa den där köttfärspajen som jag planerat att göra i veckor nu. Fixade pajskalet, började steka k-färsen och mitt i allt fick jag värsta velanfallet. Efter att ha stått å stirrat på köttfärsen som fräste i pannan, glott 10 ggr i kylen för att hitta inspiration och bläddrat på några olika internetsidor blev det istället paj med spenat, paprika, zukkini, fetaost, tomat och basilika. Och köttfärsen fick istället göra sitt i en lasangeform.

satan i gatan vilken fin kille som sitter framför mig precis just nu. Skulle tippa på spanskt ursprung, (me really is a abrilover). Man vet dock aldrig mitt i allt kommer han från nått annat skönt land, han pratar iaf engelska. ... Å såklart totally upptagen!! Men skitsamma jag har åtminstone lite ögongodis nu innan lunch som håller blodsockernivån i trim hehe..